Köparen får inte ensidigt ändra villkoren i ett avtal för jordbruks- och livsmedelsprodukter i fråga om intervall, metod, plats, tid eller volym för leveransen, kvalitetskrav, betalningsvillkor eller priser, eller vad gäller tillhandahållandet av tjänster som anges i den grå listan.
Uppräkningen av vilket innehåll i avtalet som inte ensidigt får ändras är uttömmande, det vill säga det är endast de som anges som omfattas. När det gäller hänvisningen till tjänster avses endast de tjänster som räknas upp i den grå listan. Att uppräkningen är uttömmande innebär att det inte strider mot UTP-lagen att en leverantör ensam bestämmer om ändringar i avtalets innehåll i andra avseenden än de som räknas upp. Leverantörens rätt att ensam besluta om ändringar i avtalet förutsätter dock att det uttryckligen framgår att leverantören har en sådan rätt. Utan en sådan skrivning måste båda parter normalt sett vara överens om ändringar för att de ska vara bindande. Det bästa sättet att skydda sig mot ensidiga ändringar av avtalet är alltid att inte acceptera skrivningar som ger motparten rätt att ensam besluta om det.
Detta framgår som förtydligande i skälen i direktiven:
”Starkare köpare bör inte ändra överenskomna villkor ensidigt, t.ex. genom att avlista produkter som omfattas av ett leveransavtal. Detta bör dock inte gälla i situationer då det finns ett avtal mellan en leverantör och en köpare som särskilt anger att köparen kan specificera en särskild del av transaktionen i ett senare skede med avseende på framtida order. Det kan exempelvis gälla de beställda kvantiteterna. Ett avtal är inte nödvändigtvis ingått vid en viss tidpunkt för alla aspekter av transaktionen mellan leverantör och köpare.”
Regeringen anger dessutom i förarbetena att det är själva genomdrivandet av den ensidiga ändringen som bör omfattas av förbudet. Att framställa ett krav på en ensidig villkorsändring som inte utmynnar i en ensidig ändring, eftersom leverantören accepterar den, omfattas enligt regeringens mening alltså inte av förbudet. När det gäller problemet med att leverantörer kan känna sig tvingade att gå med på ändringar menar regeringen att införandet av förbudet bör medföra att det blir lättare för en leverantör att säga nej till krav på ensidiga ändringar. Om köparen genomför ett sådant krav kommer leverantören att kunna vända sig till tillsynsmyndigheten med ett klagomål.
Vidare konstaterar regeringen i förarbetena att en praktiskt betydelsefull fråga är om det vid succesiv avtalsbindning kan finnas ensidighet, genom att den ena parten förpliktar sig först och tyngdpunkten är olika i de successiva avtalen. Avtalssituationer där leverantörer, åtminstone under en kortare period, förbinder sig till ett visst pris eller en viss volym utan att det andra huvudvillkoret är fastställt är enligt promemorian relativt vanliga inom handeln med jordbruks- och livsmedelsprodukter. Regeringens uppfattning är att det kommer att ställas krav på en bedömning av ensidigheten i sådana situationer. Kommersiella avtalsrelationer förändras ofta löpande och villkoren fastställs inte sällan efter hand. Regeringens bedömning i denna fråga är att det inte möjligt att i förväg slå fast att vissa sorters ändringar alltid ska anses vara sådana som köparen kan specificera i ett senare skede om det anges i avtalet.
Regeringen konstaterar, särskilt vad gäller leveranser till Systembolaget, följande: Systembolaget anför att bolaget måste tillämpa en viss ordning gentemot sina leverantörer för att kunna upprätthålla kraven på icke-diskriminering och likabehandling på det sätt som förutsätts enligt EUF-fördragets bestämmelser om statliga handelsmonopol och konkurrens. Den ordning som tillämpas av Systembolaget kan normalt inte anses komma i konflikt med det aktuella förbudet mot ensidighet. Om det i rättstillämpningen i något fall skulle anses finnas en konflikt mellan bestämmelserna i direktivet och EUF-fördragets bestämmelser om statliga handelsmonopol och konkurrens får fördragets bestämmelser anses ha företräde vid tillämpning av den nya lagen.