Vår webbsajt, precis som de flesta andra sajter, fungerar bäst när du tillåter att vi använder cookies. När du besöker vår webbplats kan vi komma att skicka, och lagra en cookie på din dator, surfplatta eller mobiltelefon. Läs mer om cookies
Rekordhög sorteringseffektivitet möjlig med världsunika Site Zero som invigdes igår
Världens största anläggning för sortering av plastförpackningar är nu invigd. Drygt 300 gäster från Sverige och Europa var på plats i Motala när anläggningen Site Zero startades igång av miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari, Östergötlands landshövding Carl Fredrik Graf och Svensk Plaståtervinnings vd Mattias Philipsson.
Site Zero har kapacitet att ta emot 200 000 ton plastförpackningar per år. Det motsvarar ungefär den volym som idag sätts på den svenska marknaden. Inför invigningen har man genomfört en testperiod, vars resultat visar att så mycket som 95 procent av de förpackningar som kommer till anläggningen kan sorteras ut för att sedan återvinnas i nästa steg. Detta kan jämföras med den tidigare sorteringskapaciteten på 59 procent. Dessutom kommer Site Zero att kunna sortera ut hela tolv plastsorter istället för fyra, vilket är i världsklass!
– Det är inte utan viss stolthet som vi nu inviger världens största och effektivaste sorteringsanläggning för plast i Motala! DLF är delägare och en av initiativtagarna till Site Zero, vilket är i linje med vårt uppdrag att skapa förutsättningar för en effektiv, innovativ och hållbar dagligvaruindustri, säger Jörgen Friman, vd DLF.
ICAs delårsrapport Q3 2023: ICA Sveriges omsättning upp 4,1 procent; E-handeln backade 5,5 procent
ICAs omsättning ökade med 6,9 procent under tredje kvartalet, till 36 943 miljoner SEK, en ökning som främst var inflationsdriven. Rörelsemarginalen var 5,3% (4,9%) och resultatet uppgick till 1 815 miljoner SEK (1 629). I lokal valuta var ökningen 5,4 procent. Priseffekterna var positiva i alla verksamheter. Negativa volymeffekter, främst i ICA Sverige, påverkade i viss mån. I Apotek Hjärtat och ICA Försäkring däremot, var volymeffekterna positiva.
ICA Sveriges omsättning ökade med 4,1 procent
ICA Sveriges omsättning steg med 4,1 procent under kvartalet. Den fortsatt höga matprisinflationen gjorde dock att ökningen var helt prisdriven. Volymeffekterna var precis som föregående kvartal negativa, men i något mindre grad.
Rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster låg i nivå med fjolåret medan rörelsemarginalen sjönk till 4,5 procent (4,7). Priseffekterna var fortsatt positiva, men ett något högre kampanjtryck och genomförda prisinvesteringar bidrog till att dämpa effekten. Matprisinflationen fortsätter att sjunka men bidrog även detta kvartal till negativa volymeffekter, dock i lägre grad än vid årets början.
– Matprisinflationen fortsätter nedåt och var i kvartalet 9,1 procent, vilket var 5,4 procentenheter lägre än föregående kvartal. Det är naturligtvis välkommet och om vi jämför med att marknadsutvecklingen enligt DVI var 6,2 procent i kvartalet, ser vi att marknaden raskt närmar sig volymtillväxt igen. Vi kan också konstatera att våra ICA Maxi-butiker hade positiv volymtillväxt i slutet av kvartalet, skriver ICA Gruppens vd Nina Jönsson i sin rapportkommentar.
EMV-andelen 26,4 procent.
Andelen egna märkesvaror (EMV) av ackumulerad försäljning under kvartalet uppgick till 26,4 (26,1).
E-handeln backade 5,5 procent
ICA-butikernas onlineförsäljning minskade med 5,5 procent under tredje kvartalet jämfört med samma period 2022. Onlinemarknaden för mat i Sverige minskade med 0,6 procent under perioden (Dagligvaruindex). ICA beslutade nyligen att byta e-handelsmodell i Göteborg och därför stänga sitt e-handelslager i Arendal nu till våren.
– Det är ett tråkigt besked, men ett nödvändigt beslut givet förutsättningarna. Vår långsiktiga bedömning om online ligger dock fast. Mat på nätet kommer att vara en viktig del av dagligvarumarknaden framöver och en väsentlig del i vårt kunderbjudande utifrån den lokala marknadens förutsättningar, skriver Nina Jönsson i rapportkommentaren.
Axfoods delårsrapport Q3 2023: Mycket stark tillväxt för Willys – ökade med hela 15,8 procent!
Axfood fortsatte att leverera kraftig tillväxt och stabil lönsamhet under årets tredje kvartal. Omsättningen ökade med 8,7 procent till 20 293 miljoner SEK, en ökning driven av den höga matprisinflationen samt ökad kundtillströmning. Detaljhandelsomsättningen uppgick till 15 873 miljoner SEK, en ökning med 13,2 procent.
Rörelseresultatet uppgick till 1 036 miljoner SEK (975) inklusive jämförelsestörande poster om totalt -60 miljoner SEK (-40). Rörelsemarginalen låg på 5,1 procent (5,2).
– Axfood levererade trots höga jämförelsetal en mycket stark tillväxt om 13 procent under kvartalet, att jämföra med tillväxten inom dagligvaruhandeln om 6 procent. Axfoods tillväxt var således dubbelt så hög som marknadens, vilket följer den trend vi sett sedan början av förra året, skriver Axfoods vd och koncernchef Klas Balkow i sin rapportkommentar.
Även detta kvartal redovisade Willys en mycket stark tillväxt om 16 procent. Omsättningen uppgick till 10 945 miljoner SEK (9 450). Tillströmningen av nya kunder och medlemmar i Willys Plus är fortsatt hög och Axfood kan dessutom konstatera att deras kunder – både befintliga och nya – blir alltmer lojala och handlar mer hos kedjan. I jämförbara butiker uppgick tillväxten till 12,4 procent. Willys rörelseresultat ökade till 652 miljoner SEK, motsvarande en rörelsemarginal om 6,0 procent (6,4).
Hemköp växte snabbare än marknaden för fjärde kvartalet i rad. Omsättningen för tredje kvartalet hamnade på 1 779 miljoner SEK, en ökning med 10,6 procent. Detaljhandelsomsättningen (inklusive Tempo) steg med 7,6 procent, vilket både överträffade tillväxten på marknaden och inom segmentet traditionell livs. Jämförbara butiker ökade med 6,4 procent. Rörelseresultatet steg till 78 miljoner SEK (77), vilket motsvarar en rörelsemarginal om 4,4 procent (4,8).
Snabbgross omsättning ökade med 8,6 procent till 1 437 miljoner SEK, vilket också överträffade marknadens tillväxt. Jämförbara butiker ökade med 7,4 procent. Nyetablerade butiker och försäljningen till konsument genom butikskonceptet Snabbgross Club bidrog till ökningen.
– Det är med ödmjukhet inför den osäkra omvärld vi befinner oss i som jag sammanfattar ett starkt tredje kvartal för Axfood. Det är tydligt att allt fler kunder uppskattar erbjudandet inom våra olika butikskoncept och verksamheter. Tillsammans med alla engagerade medarbetare kommer vi att fortsätta hålla en hög ambitionsnivå och utvecklingstakt för att ytterligare stärka vår position på marknaden, skriver Klas Balkow i rapportkommentaren.
Axfoods e-handelsomsättning uppgick till 723 miljoner SEK (667), en ökning med 8,3 procent jämfört med marknaden, som backade med -0,6 procent. Andelen e-handel av detaljhandelsomsättningen var 4,6 procent (4,8), vilket också överträffade marknadens e-handelsandel om 3,6 procent.
Andelen egna märkesvaror av detaljhandelsomsättningen var 31,9 procent (31,0).
Valio Sverige blev Årets samarbetspartner till Matmissionen
På DLFs Höstmöte 11 oktober delade DLF och Matmissionen ut den prestigefyllda utmärkelsen Årets samarbetspartner till Matmissionen. Enligt juryns motivering har Valio Sverige ”visat att det genom konkret handlande snabbt går att skala upp sitt hållbarhetsarbete och samtidigt förbättra situationen för ekonomiskt utsatta människor.
Genom att engagera hela ledningsgruppen har vinnaren visat att bekämpning av matsvinn är prioriterat i företaget. Mindre än två veckor efter det första studiebesöket hos Matmissionen hade man inrättat en rutin för att motverka svinn i hela produktkedjan. På bara ett år har det egna svinnet minskat med otroliga 97 procent.
Årets vinnare är ett inspirerande exempel på hur arbetet med donationer kan integreras i uppföljning, resultatmätning och befintliga flöden.”
Tyska METRO AG förvärvar Johan i Hallen & Bergfalk
Sveriges största foodservicegrossist inom kött, fisk och skaldjur, Johan i Hallen & Bergfalk (JHB) förvärvas av den tyska livsmedelsgrossisten METRO AG. JHB, som idag finns i Sverige och Finland, har drygt 4 000 kunder inom privata restauranger, kedjekunder, hotell och butiker. Omsättningen uppgick i fjol till 2 miljarder SEK. De senaste fyra åren har JHB fyrdubblat omsättningen genom förvärv och kraftig organisk tillväxt. JHB är rikstäckande och har produktion, lager och kontor i Stockholm, Göteborg och Helsingborg.
I och med förvärvet av JHB utökar METRO sin foodservice delivery-portfölj och tar steget in på den svenska och finska foodservicemarknaden. JHB:s verksamhet ska fortsätta självständigt under det egna varumärket Johan i Hallen & Bergfalk, med bibehållen företagsledning.
”Jag ser fram emot att bli en del i METRO-familjen. Det känns mycket värdefullt att få en långsiktig och stark ägare i ryggen för JHB. Det kommer att bidra till att vi kan fortsätta vara specialisten med hög tillgänglighet och dessutom få tillgång till fler unika produkter,” säger Andreas Göthberg, VD Johan i Hallen & Bergfalk i ett pressmeddelande.
”Johan i Hallen & Bergfalk är en stark matchning för METRO. Sverige och Finland utgör tillsammans den sjätte största foodservicemarknaden i Europa och har den högsta andelen kött- och fiskkonsumtion per capita i Europa. JHB tillför en hög kompetensnivå inom dessa kategorier samtidigt som METRO kan stärka JHB:s inköpsaktiviteter, berika sitt utbud och därmed utöka sin marknadsandel,” kommenterar METRO AG:s VD Dr. Steffen Greubel.
Affären väntas vara slutförd i mitten av maj i år.
(DLF NEWS)
Dela:
Hushållens dagligvaruinköp 2022: Så mycket handlar hushållen för per köptillfälle!
De svenska hushållen handlade dagligvaror i snitt drygt 139 gånger under 2022, vilket motsvarar ungefär 2,7 inköpstillfällen per vecka. Det visar DLFs undersökning Hushållens dagligvaruinköp 2022, som tagits fram i samarbete med undersökningsföretaget GfK.
I snitt köpte varje hushåll dagligvaror för 291 kr per köptillfälle, vilket är en ökning från föregående års snittköp på 286 kr.
De produktkategorier som flest hushåll handlat någon gång under 2022 är Frukt & Grönt (99,6%), Matbröd (98,2%), Mjölk (97,9%), och Matfett (97,8%) följt av Gräddprodukter (96,4%).
ICA-butiker besöktes av flest hushåll
Under 2022 var ICA den handelsaktör vars butiker besöktes av flest hushåll. Hela 94% av alla svenska hushåll handlade någon gång under året i en ICA-butik. Motsvarande siffror för Axfood är 84%, för Coop 81% och för Lidl 61%, en ökning med hela 7,4%.
Bönkaffe och choklad är de kategorier som oftast köps på kampanj
I årets rapport har Promotion-andel lagts till eftersom den har ökat markant de senaste åren. Exempelvis hade Bönkaffe en promotion-andel på 66% under 2022, följt av Chokladstycksaker och Choklad i ask, som båda hade en promotion-andel på 64%.
Med hjälp av ”Hushållens dagligvaruinköp 2022” kan DLFs medlemmar internt och tillsammans med sina kunder analysera och diskutera åtgärder för att öka penetration, frekvens eller värde/inköpstillfällen för en specifik varugrupp. Över 160 produktkategorier i 15 huvudkanaler ingår i rapporten.
Marknadsutsikter: Så väntas dagligvarumarknaden utvecklas 2022 och 2023
Vår nyligen uppdaterade rapport Marknadsutsikter innehåller en prognos för dagligvarumarknaden och dagligvarukanalernas väntade omsättningsutveckling fram till och med år 2023.
Under 2023 väntar en lågkonjunktur och fortsatt inflation, även om inflationen väntas gå ner under årets andra hälft. Lågkonjunkturen, kombinerad med stora kostnadsökningar för hushållen väntas drabba främst restaurangerna med en volymnedgång på knappt 4%. Dagligvaruhandeln klarar ofta lågkonjunkturer bra, prognosen är en volymmässig tillväxt på 0,5%.
DLF-medlemmar kan ta del av rapporten och webbinariet nedan. Glöm inte att utnyttja vårt användbara analysverktyg, med allt rapportmaterial samlat i en excelfil där ni kan göra egna simuleringar.
Rapporten har tagits fram på uppdrag av DLF av branschexperterna Bo Ekström och Egil Bråthe.
Nina Jönsson, idag vd för Plantagen, har utsetts till ny vd för ICA Gruppen efter att nuvarande vd:n Per Strömberg valt att lämna.
– Det ska bli väldigt roligt att komma tillbaka till ICA Gruppen och det känns förstås extra stimulerande att axla rollen som vd. Jag har alltid motiverats av att jobba konsumentnära och här är ICA den starkaste kraften i branschen, säger Nina Jönsson i en kommentar.
Anders Svensson lämnar
ICA Gruppen har idag också utsett ny vd för ICA Sverige, efter att vd Anders Svensson valt att lämna bolaget. Eric Lundberg, idag vd på Apotek Hjärtat, tar över som ny vd. Monika Magnusson, senast försäljningsdirektör för Apotek Hjärtat, blir hans efterträdare.
Hushållens dagligvaruinköp 2021: Snittköpen fortsatte att öka till följd av pandemin
De svenska hushållen handlade i snitt 140 gånger under 2021, vilket motsvarar ungefär 2,7 inköpstillfällen per vecka. Det visar DLFs undersökning ”Hushållens dagligvaruinköp 2021”, som tagits fram i samarbete med undersökningsföretaget GfK.
I snitt köpte varje hushåll dagligvaror för 289 kr per inköpstillfälle, vilket är en ökning från föregående års snittköp på 280 kr, och en rejäl ökning från 2019, då snittinköpet låg på 252 kr. Ökningen beror till stor del på coronapademin.
Isté/iskaffe, tamponger och ölkorv ökade mest
Pandemiåren har påverkat de svenska hushållen i många avseenden, bland annat har vi tillbringat mer tid i hemmet där vi ätit fler måltider. Fler hushåll köpte Isté och iskaffe (+44,4%), Tamponger (+18,1%) och Ölkorv (+14,0%) under 2021 jämfört med 2020.
De produktkategorier som flest hushåll handlar är Matbröd (98,6%), Matfett (98,4%), Frukt & Grönt (98,2%) och Mjölk (98,0%) följt av Gräddprodukter (97,2%).
Willys fick flest besök
2020 var Coop Supermarket den kedja där flest antal hushåll handlade. Under 2021 besöktes i stället Willys av flest antal hushåll med 66,4%. Motsvarande siffra för Coop Supermarket (där Coop samt Lilla Coop ingår) är 63,6 %, följt av ICA Maxi med 62,0%.
Med hjälp av ”Hushållens dagligvaruinköp” kan DLF-medlemmar internt och tillsammans med sina kunder analysera och diskutera åtgärder för att öka penetration, frekvens eller värde/inköpstillfällen för en specifik varugrupp. 163 produktkategorier i 15 huvudkanaler ingår i rapporten.
Convenience Stores Report 2021: Branschen börjar hämta sig och blickar framåt
Under den första pandemivåren för snart två år sedan såg det ut som om conveniencebranschens försäljning skulle bli katastrofal, men det stannade vid en kraftig nedgång för att ta rejäl fart igen under det tredje kvartalet.
Det framgår av Convenience Stores Report, där Convenience Stores Sweden i samarbete med HUI Research för tredje året i rad mäter den kvartalsvisa försäljningen i conveniencehandeln. Rapporten sammanfattar 2020 samt utvecklingen de tre senaste åren. Pandemin är förstås i fokus och enligt Convenience Stores Swedens vd Bengt Hedlund har branschen påverkats väldigt olika beroende på lägen. Han är dock optimistisk inför framtiden.
Starkt sista kvartal för conveniencehandeln
– Branschen återhämtade sig kraftigt under sista kvartalet 2021 med en ökning på 10%. Ökningen hade kunnat bli ytterligare lite högre om inte försäljningen fallit kraftigt under andra halvan av december då vi fick nya restriktioner, säger Bengt Hedlund i en kommentar till Convenience Stores Index för Q4 2021, som publiceras idag.
- Trots de nya restriktionerna så ser vi framåt. De två senaste kvartalen har fört oss allt närmare tiden innan pandemin, säger han.
Jämförbara data ger nu en allt tydligare bild av branschen, både före och under pandemin. Exempelvis omsatte conveniencehandeln med sina 4 100 enheter under 2020 totalt 25 miljarder SEK. Det är sett på fyra år en liten minskning, närmare bestämt med 0,4 procent.
– Vi ser också att kedjeanslutna butikers omsättning ökat med en procent medan friståendes minskat med sex procent. Butiksnärvaron finns även om det på sina håll är tufft och vi räknar med att komma starkare ur krisen. Inte minst tack vare att pandemin gett ett uppsving för den lokala handeln som samtidigt också gynnas av ökad digital konsumtion, säger Bengt Hedlund.
Den 1 januari 2022 börjar de första nya reglerna för Engångsplastdirektivet att gälla
Den 3 november fattade regeringen en rad beslut för att genomföra EU:s engångsplastdirektiv. Man vidtar även ett antal åtgärder utöver vad direktivet kräver. De första nya reglerna börjar gälla från och med 1 januari 2022 och övriga regler införs löpande fram till 2030. (Se Naturvårdsverkets tidslinje) Marie Rydén, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen, har sammanfattat de viktigaste besluten att känna till.
En del produkter förbjuds
I enlighet med direktivet förbjuds följande produkter som innehåller plast från 1 januari 2022: bomullspinnar (tops), sugrör, bestick och ätpinnar, omrörare för drycker, ballongpinnar och tallrikar. Även matlådor för snabbmat som innehåller expanderad polystyren kommer att förbjudas. Sverige har dock valt att gå längre än vad direktivet kräver och förbjuder även engångsmuggar som innehåller mer än 15 procent plast från den 1 januari 2024. LIs tolkning är att även muggar som fylls i industriell verksamhet omfattas.
En ny nedskräpningsavgift införs och pengarna fördelas till kommunerna
I engångsplastdirektivet finns krav på att införa ett utökat producentansvar som inkluderar att producenterna täcker kostnader för medvetandehöjande åtgärder till konsumenter och insamling av avfallet på offentlig plats. De förpackningar och produkter som kan komma att omfattas av avgiften är bland annat glass- och godispapper, fimpar, muggar och våtservetter. Den första delen av nedskräpningsavgiften införs 1 januari 2023.
Alternativ ska erbjudas för den som köper mat att ta med
Sverige har satt ett mål att användningen av muggar och lock samt livsmedelsbehållare skall minska med 50% till 2026. För att uppnå detta inför man krav från 2024 att den som erbjuder snabbmat och dryck i engångsförpackning också ska erbjuda ett flergångsalternativ.
Krav på återvunnet material i dryckesflaskor av PET
Alla dryckesflaskor av plast ska senast 2030 innehålla minst 30 procent återvunnen plast vilket även omfattar de dryckesflaskor som inte har pant. Här har Sverige valt att gå längre än direktivet och till EU notifierat ett förslag att införa krav på att alla engångsplastförpackningar från 2030 ska innehålla minst 30 procent återvunnen plast.
Vegokebab från Schysst käk blev Årets Dagligvara 2021!
Produkten Vegokebab från Schysst käk tog igår hem priset Årets Dagligvara 2021 på DLFs Höstmöte på Berns Salonger. Vinnaren av det prestigefyllda priset utsågs av en jury bestående av handelsrepresentanter och forskare på Handelshögskolan, tillsammans med röster från dagligvarubranschen.
– Kebab, vem vill inte äta kebab? Tidigare har det enbart erbjudits de som äter kött, men Schysst käk gör det nu möjligt för alla. Försäljningsdata visar att konsumenterna har tagit emot Vegokebab med öppen famn och även vi i juryn blev imponerade över Schysst käks produktutveckling och lanseringsstrategi, säger Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel och juryns ordförande.
Förutom äran kommer dagligvaruhandelsaktörerna att ge Vegokebaben omfattande exponering i de egna kanalerna. Vinnaren får dessutom 400 000 kronor att använda hos Nielsen IQ.
Läs mer om hur Vegokebab klarade kriterierna för att bli nominerad till priset och juryns motivering till nomineringen på aretsdagligara.se
Sverige är ett av de främsta länderna i Europa när det gäller förpackningsåtervinning. Under 2020 slog vi rekord i mängden insamlade förpackningar från svenska hushåll, och överträffar därmed regeringens kraftigt skärpta mål för Sveriges totala förpackningsåtervinning. Regeringens nya mål är att minst 65 procent av alla förpackningar som sätts på marknaden ska återvinnas till nya produkter. Det är en tuffare målsättning än EU:s skärpta direktiv som infördes 2020 för att man mer effektivt ska kunna följa upp arbetet med att ställa om till en cirkulär ekonomi.
Enligt ny statistik från Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI), uppgick Sveriges återvinning totalt sett till 72 procent. Samtidigt behöver vi bli bättre på att återvinna framför allt plast- och pappersförpackningar. Här behöver både konsumenter och producenter ta ett större ansvar, menar FTI.
När det gäller producenternas ansvar för plastförpackningarna har Dagligvaruleverantörers Förbund, DLF, lanserat Plastinitiativet 2025, med målet att de plastförpackningar som medlemsföretagen sätter på marknaden, och som omfattas av producentansvarsförordningen, ska gå att materialåtervinna.
– Det är väldigt glädjande att vi på totalen lever upp till de nya tuffare målen även om vi måste fortsätta att förbättra oss inom vissa områden. De nya mätpunkterna från EU förbättrar möjligheten att kunna beräkna de faktiska miljömässiga vinsterna med materialåtervinning, vilket vi är mycket positiva till. Det är viktigt att statistiken är tydlig och transparent. Som återvinnare vill man ju veta vad som händer med de förpackningar som man källsorterar, säger Veronica Foberg Gustafsson, kommunikationschef på FTI.
Carrefour International Partnership har signerat ett samarbetsavtal med Coop Trading och dess anslutna bolag i Finland (SOK), Danmark (Coop Danmark), Norge (Coop Norge) och Sverige (Coop Sverige). Samarbetet kommer att inriktas på egna märkesvaror och göra det möjligt för de nordiska Coop-bolagen att köpa Carrefours egna märkesvaror inom livsmedel och nonfood, samt vara med och utveckla gemensamma synergier vid produktionen av EMV.
”Vi är mycket glada över att kunna inleda ett samarbete med en ledande partner, som uppvisat stark tillväxt och utmärkt butiksdrift på sina respektive hemmamarknader. Coop kommer helt klart att bli en av våra främsta ambassadörer för Carrefours egna märkesvaror inom dagligvaror och nonfood,” säger Carrefours Executive Director for International Partnerships, Patrick Lasfargues, i ett pressmeddelande från Coop Danmark.
“Med avtalet får vi tillgång till hela Carrefours sortiment och volym. Därmed kan vi fortsätta den resa vi gjort de senaste åren med fler, nya och bättre produkter. Avtalet kommer att innebära att kunderna i de nordiska butikerna får tillgång till ett större utbud av spännande varor”, säger Jan Lundgren, CEO Coop Trading.
Artuu Laine, COO i SOK och styrelseledamot i Coop Trading, ledde förhandlingarna.
“Detta avtal innebär en stor möjlighet att skapa värde för våra medlemmar i de nordiska länderna, och därmed betjäna dem ännu bättre,” säger han.
(DLF NEWS/coop.dk)
Dela:
Costco Wholesale till Sverige
En av världens största varuhuskedjor, amerikanska lågprisjätten Costco Wholesale, etablerar sig i Sverige. Det rapporterar Dagens Industri. Det blir handelsplatsen Arninge Station i Täby norr om Stockholm som blir kedjans första etableringsort i Skandinavien. Den svenska butiken blir på 13 000 kvadratmeter, vilket är ungefär dubbelt så stort som en genomsnittlig Ica Maxi.
Det mesta av kedjans verksamhet finns i USA men man har även etablerat sig på andra håll i världen, däribland Europa med butiker i Frankrike, Spanien, England och Island. Hösten 2022 är det dags för Sverige.
Costco får bland andra Coop, Lidl, XXL, Sats, Apoteket och Systembolaget som grannar på den 35 000 kvadratmeter stora handelsplatsen i Arninge. Lågprisjätten har över 800 varuhus i världen, varav 500 i USA, och sysselsätter drygt 270 000 anställda. Det senaste räkenskapsåret omsatte Costco 1 400 miljarder SEK.
”Jag tror att de ligger väldigt rätt i tiden. Det som går bra i Sverige är dagligvaror och lågpris. Det är vad Costco har i sin affärsidé,” säger Jan Björk, vd för fastighetsägaren, fastighetsbolaget Trophi, till Dagens Industri.
Drygt hälften av Costcos försäljning är dagligvaror, men man säljer även sällanköpsvaror och inrymmer också optiker, apotek och däckverkstad. Costco-varuhusen har cirka 3700 artiklar, det vill säga mindre än hälften jämfört med en traditionell Supermarket eller ett ÖoB-varuhus.
De blivande huvudkonkurrenterna i Sverige är både lågpriskedjor som Jula, Rusta, Gekås, Ö&B och Dollar Store men även dagligvarukedjor som Ica, Coop och Willys.
”Jag är övertygad om att de är intresserade av fler etableringar i Norden, rimligtvis huvudstäderna och Göteborg och Malmö. Sedan kanske max två butiker till i Stockholm om några år”, säger Jan Björk.
Costcokonceptet är medlemsbaserat med en årlig avgift. I dag har man drygt 100 miljoner medlemmar. Jan Björk uppskattar att medlemsavgiften i Sverige hamnar på 300-400 kronor per år.
(DLF NEWS)
Dela:
Hushållens dagligvaruinköp 2020: Chokladrullar, maskinrengöring och sötningsmedel ökade mest
De svenska hushållen handlade i snitt 144 gånger under 2020, vilket motsvarar ungefär 2,7 inköpstillfällen per vecka. Det visar DLFs undersökning ”Hushållens dagligvaruinköp 2020”, som tagits fram i samarbete med undersökningsföretaget GfK.
I snitt köpte varje hushåll dagligvaror för 280 SEK per inköpstillfälle, vilket är en rejäl ökning från 2019, då en matkasse i snitt kostade 252 SEK. Ökningen är en följd av coronapandemin.
Chokladrullar, maskinrengöring och sötningsmedel ökade mest
Pandemiåret 2020 påverkade de svenska hushållen i många avseenden, bland annat spenderade vi mer tid i hemmen där vi åt fler måltider och fick mer tid över för bak. Många har även unnat sig en chokladbit. Fler hushåll köpte Chokladrullar (+54,9%), Maskinrengöring (+45,0%) och Sötningsmedel (+31,8%) under 2020 jämfört med 2019.
De produktkategorier som allra flest hushåll handlar är Matfett (98,4%), Mjölk (98,1%), Matbröd (97,9%) följt av Frukt&Grönt (97,3%) och Gräddprodukter (97,3%).
Coop Supermarket fick flest besök
ICA Maxi är inte längre den kedja där flest antal hushåll handlar. Under 2020 besöktes Coop Supermarket (Coop-butikerna, Netto och Lilla Coop, enligt Gfks definition) av flest antal hushåll. 70 procent av alla svenska hushåll har någon gång under 2020 köpt dagligvaror hos Coop Supermarket. Motsvarande siffra för ICA Maxi är 64 procent, medan den är något högre, 65 procent, för Willys.
Med hjälp av ”Hushållens dagligvaruinköp” kan DLF-medlemmar internt och tillsammans med kunder analysera och diskutera åtgärder för att öka penetration, frekvens eller värde/inköpstillfällen för en specifik varugrupp. 175 produktkategorier i 18 huvudkanaler och butikskedjor ingår i rapporten.
Frågor om rapporten hänvisas till Fredrik Ydell på GfK, telefon 0704-181636. Kontakta honom om ni själva önskar göra en motsvarande rapport på ert eget varumärke.
(DLF NEWS)
Dela:
Ny rapport: Läge, kundlojalitet och sortiment har påverkat conveniencebranschens kundflöden under 2020
Pandemiåret 2020 har varit mycket utmanande för conveniencebranschen. Conveniencebutiker i bostadsområden och vid bilburna knutpunkter har dock inte tappat sina kundflöden.
– Det som har varit avgörande för om man har haft kunder eller inte är inte minst det geografiska läget. Kundlojalitet betyder också mycket; de som har lojala kunder har inte tappat dem. Sortimentet är också viktigt – ju fler ätbara produkter man har, desto bättre.
Det säger Bengt Hedlund, vd i branschorganisationen Convenience Stores Sweden som nyligen släppt sin årliga branschrapport Convenience Stores Report 2020.
Digitaliseringen har accelererat och e-handeln har vuxit sig historiskt stark. Paketombuden i conveniencehandeln har fått allt mer att göra.
Butiker vid reseknutpunkter och i områden med många kontorsarbetsplatser har haft det tuffare. Resor som annars skulle ha skett med tåg har i större utsträckning skett med bil.
Dagligvaruhandeln har gått starkt under pandemin. Mindre, bostadsnära butiker har fungerat som ett alternativ för många som tillbringat mer tid hemma. Ett exempel är ICA Nära, vars försäljning steg med 6,6 procent under andra kvartalet 2020. E-handeln med mat ökade samtidigt med hela 113,5 procent, visar Dagligvaruindex.
Detta och mycket mer framgår av Convenience Stores Report 2020. I rapporten, som producerats i samarbete med HUI Research, hittar du fakta om antal butiker, omsättning, antal anställda, marknadsandelar och aktörsbeskrivningar.
– Historiskt har vi inom convenience, till skillnad från dagligvaruhandeln, inte varit vana vid att ha så mycket egna rapporter och statistik. Det här är vår tredje årliga Convenience Stores Report, och vi är stolta över att ha utvecklat den och fyllt på årets upplaga med mer intressanta fakta och statistik, säger Bengt Hedlund.
(DLF NEWS)
Framtidsbilden för 2045 är att den svenska dagligvaruindustrin är fossilfri och har uppnått netto noll utsläpp av växthusgaser. Dagligvaruindustrins färdplan beskriver resan från nuläget till framtidsbilden år 2045, med konkreta uppmaningar till Sveriges politiker som en förutsättning för att lyckas.
Tre områden berördes vid mötet med näringsminister Ibrahim Baylan och vice statsminister Isabella Lövin; förpackningar, transport och klimatmärkta produkter.
I linje med DLFs Plastinitiativ siktar färdplanen på att uppnå 100% återvinningsbara förpackningar redan till 2022. För att dagligvaruindustrins förpackningar ska vara klimatneutrala och fungera i en framtida cirkulär ekonomi måste omställningen omfatta flera förändringar.
Dagligvaruindustrin har tillsammans med dagligvaruhandeln och plastindustrin investerat i Europas största och mest moderna sorteringsanläggning för plastförpackningar.
– För att vi ska kunna möjliggöra en cirkulär plaståtervinning behöver vi lägga till nästa steg i processen och säkerställa investering i en anläggning för tvätt, granulering och agglomering, säger Henrik Julin, ordförande i DLF.
Färdplanen inkluderar DLFs Transportinitiativ, där ambitionen är att industrins inrikestransporter ska bli 100 procent fossilfria. För att lyckas är det bland annat viktigt med politikernas fortsatta påtryckningar inom EU i frågan kring ett förlängt skatteundantag för rena och höginblandade biodrivmedel efter 2020.
Daglivaruindustrin har även enats om att 100% av produkterna ska vara klimatmärkta till 2035. Industrin behöver kunna mäta och följa upp sina produkters klimatpåverkan för att göra aktiva och faktabaserade val. Det möjliggör även för konsumenter att göra hållbara val. Politiken behöver ge stöd till en branschgemensam databas för klimatpåverkan för industrins insatsvaror.
– Denna data behöver vara tillgänglig för alla aktörer, stora som små och ligga till grund för en gemensam produktinformation, säger Henrik Julin.
Foto: Ninni Andersson
(DLF NEWS)
Dela:
Konkurrensverket blir tillsynsmyndighet för regelverket om otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan
För att stärka konkurrenskraften i livsmedelskedjan föreslår regeringen att Konkurrensverket blir tillsynsmyndighet för regelverket om otillbörliga handelsmetoder (Unfair Trading Practices, UTP). Det framgår av budgetpropositionen för 2021. En ny funktion hos Konkurrensverket ska inrättas till en kostnad av 8 miljoner kronor 2021 och därefter 11 miljoner kronor årligen, skriver Regeringskansliet i ett pressmeddelande.
Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan (UTP-direktivet) ska medlemsstaterna utse en eller flera tillsynsmyndigheter som ska verkställa förbuden i direktivet. UTP-direktivet är tänkt att stärka livsmedelskedjans svagaste aktörer, och leverantörskedjan har tidigare konstaterats vara sårbar för otillbörliga handelsmetoder då det finns en stark obalans mellan små och stora parter.
Regeringen anser Konkurrensverket vara bäst lämpad för uppgiften och föreslår därför denna satsning i sin budgetproposition.
– DLF ser positivt på att regeringen utser Konkurrensverket till tillsynsmyndighet. Nu ser vi fram emot införandet av den nya lagen om otillbörliga handelsmetoder som implementeras i slutet av 2021 och då förhoppningsvis i linje med utredarens grundförslag som skapar förutsättningar för att otillbörliga handelsmetoder elimineras oavsett storlek på företag, säger DLFs VD Jörgen Friman i en kommentar.
Jonatan Tullberg från Coop blir ny vd för GS1 Sweden
Jonatan Tullberg från Coop blir ny vd för GS1 Sweden. Det skriver GS1 Sweden i ett pressmeddelande. Jonatan är 42 år och har lång ledarerfarenhet från dagligvarubranschen som försäljningsdirektör och andra kommersiella roller i leverantörsledet.
– Jag är mycket nöjd med valet av Jonatan Tullberg till GS1 Sweden. Han är en inspirerande och lyhörd ledare med bred kommersiell erfarenhet från dagligvarubranschen. Hans erfarenhet både från butiks- och leverantörsledet är en stark plattform för jobbet som VD för GS1, säger Magnus Håkansson, styrelseordförande för GS1 Sweden.
De senaste sex åren har Jonatan arbetat för Coop-koncernen som försäljningsdirektör och som ansvarig för utvecklingen av Coops egna varumärken. Han har tidigare haft kommersiella roller hos bland annat Unilever och Procter & Gamble.
– Det har varit fantastiskt lärorika och roliga år på Coop och jag är glad över och ser fram emot att med nya utmaningar fortsätta arbeta med dagligvaruhandeln. När jag fick erbjudandet att bli vd för GS1 Sweden kändes det som ett naturligt nästa steg för mig och en utmaning jag helt enkelt inte kunde tacka nej till, säger Jonatan Tullberg.
Jonatan kommer att efterträda Mattias Rosenlund som är tillförordnad vd sedan vd-bytet i maj 2020. Mattias är även försäljningsdirektör för GS1 och kommer att fortsätta i denna roll. GS1 Sweden ägs av branschorganisationerna Dagligvaruleverantörers förbund, DLF och Svensk Dagligvaruhandel, SvDH.
– Jonatans viktigaste fokus blir att fortsätta den tillväxt- och utvecklingsresa som GS1 Sweden redan är inne på och leda utvecklingen mot ett ännu mer kundorienterat bolag, säger Magnus Håkansson.
Jonatan Tullberg tillträder rollen som ny vd för GS1 Sweden omkring 10 januari 2021.
Åldersgruppen 60+ svarar för hela 42,1 procent av den totala försäljningen inom FMCG och är därmed den största konsumentgruppen. Den största gruppen sett till hushållsstorlek är tvåpersonshushåll. Av all försäljning av FMCG står dessa för 36,3 procent.
Detta är bara några exempel på intressanta fakta som du hittar i DLFs nya rapport Konsumentprofiler 2020, som tagits fram av GfK på uppdrag av DLF.
Rapporten visar vilka som är köpare av ett 180-tal varugrupper, baserat på olika sociodemografiska indelningar, så kallade konsumentprofiler, som bland annat ålder på hushållen, inkomst för hushållen, barn/ej barnfamiljer, region, prismedvetenhet och miljömedvetenhet.
– Vilken målgrupp som köper varugruppen
– Vem du ska rikta dina aktiviteter till
– Du kan lägga upp din (media-)strategi så att du når rätt målgrupp
– Kedjorna har olika köpare för samma varugrupp
(DLF NEWS)
Dela:
Handelns egna märkesvaror fortsätter att ta värdeandelar men volymen backar
Sedan 2008 har handelns egna märkesvaror (EMV) stadigt ökat både i värde och volym. Under det gångna året har dock ökningstakten för värdeandelen minskat något och volymandelen har till och med backat, om än marginellt, vilket är första gången på elva år. Det visar DLFs undersökning Handelns egna märkesvaror 2019, som tagits fram i samarbete med undersökningsföretaget GfK.
Sedan 2008 har handelns egna märkesvaror ökat från 23,0% till närmare 30% i volym. Värdet har stigit från 17,2% till närmare 26% under samma period. Ökningen det senaste året (2018-2019) har dock mattats av något, och backar med 0,1 procentenheter i volym och ökar 0,3 procentenheter i värde. Det kan jämföras med föregående period (2017-2018) då motsvarande siffror var +0,8 och +0,9 procentenheter.
Näthandelns volymandel 22 procent
Lidl toppar fortfarande listan över kedjor med högst EMV-andel med 82% mätt i volym. Därefter följer Lilla Coop med 46%, Willys 34% och Hemköp 32%. Nytt i årets rapport är att näthandeln ligger som en separat kanal med en volymandel på 22%.
Djupfrysta bär vanligaste EMV i butik
De varugrupper som är vanligast förekommande som EMV i butik är djupfrysta bär med 92% i volym, nektar 84% samt makrill och sardiner i konserv 81%. Tittar man på varugruppernas värdeandelar ser listan mycket snarlik ut. Motsvarande topp 10-lista för näthandeln är även den snarlik, men där ligger nektar i topp med 95% volymandel och djupfrysta bär kommer på fjärde plats.
Mer information finns i nedanstående presentationer/filer:
Handelns egna märkesvaror 2019 – Huvudrapport (Endast för DLF-medlemmar) med fakta om egna märkesvarors andelar (värde och volym) för hundratals varugrupper nedbrutet på 14 kedjor för helåret 2019.
Frågor om rapporten hänvisas till GfK. Kontakta dem via Fredrik Ydell.
(Foto: Axfood)
(DLF NEWS)
Dela:
Hushållens dagligvaruinköp 2019
De svenska hushållen handlar i snitt 2,74 gånger per vecka och en typisk matkasse kostar 252 kronor. ICA Maxi är den butikskedja som flest hushåll (69%) handlade hos under 2019. På andra respektive tredje plats kom Willys (65%) och ICA Supermarket (62%). Det visar DLFs undersökning Hushållens dagligvaruinköp 2019, (”KPI-rapporten”) som tagits fram i samarbete med undersökningsföretaget GfK.
Hushållen spenderar mest pengar hos Citygross, i snitt 378 kronor per inköpstillfälle. ICA Maxi hamnar på andra plats med i snitt 374 kronor. Hushållen handlar dock inte så ofta hos Citygross, i snitt 15 gånger per år, att jämföra med ICA Supermarket som toppar med 31 besök per hushåll och år.
Basvaror som bröd, mejeriprodukter och frukt & grönt i topp
Mjölk (97%), matbröd (97%), matfett (97%) och frukt & grönt (96%) handlar nästan alla hushåll. Frukt & grönt är den kategori som handlas oftast, 74 gånger per år, följt av mjölk (49 ggr) och matbröd (39 ggr).
Fler hushåll köpte bakverk
Produktkategorin tårtor/bakelser/pajer hade den största tillväxten (+33%) under 2019 i fråga om hur många hushåll som handlade från kategorin. På andra respektive tredje plats kommer riskakor (+22%) och isté/iskaffe (+17%). De produktkategorier som tappade flest köpare i fjol är nektar (-23%), lutfisk (-20%) och makrill/sardiner i konserv (-15%).
Kylda vegetariska produkter handlas allt oftare
Tittar man på hur ofta hushållen köpte från en viss varugrupp under året stod kylda vegetariska produkter (+30%) för den starkaste tillväxten.
Undersökningen innehåller många fler intressanta fakta med utgångspunkt i de svenska hushållens inköpsvanor av 156 varugrupper i 14 butikskedjor.
Läs pressmeddelandet
Frågor om rapporten hänvisas till Fredrik Ydell på GfK, telefon 0704-181636. Kontakta honom om ni själva önskar göra en motsvarande rapport på ert eget varumärke.
(DLF NEWS)
Dela:
Sverige 2030: Vi är fler, äldre, rikare och konsumerar mer – men skillnaderna är stora i landet
År 2030 beräknas Sveriges befolkning ha vuxit till över elva miljoner invånare, och många har mer pengar att röra sig med än tio år tidigare. Samtidigt är skillnaderna stora mellan olika delar av landet – de som arbetar på mindre orter har haft en betydligt svagare inkomstutveckling. Det visar rapporten Fast Moving Report – Sverige 2030, som blickar framåt och målar upp en bild av hur Sverige kan se ut år 2030. Rapporten presenterades av Fredrik Bergström, Affärsområdeschef, WSP, på Fast Moving ’19 den 9 oktober. Hämta presentationen här.
Unga i åldern 20-30 år flyttar gärna till någon av de större städerna för att jobba eller studera. Befolkningen blir allt äldre och medelåldern ökar både i våra storstäder, större städer och på landsbygden, där medelåldern också kommer att vara högst på grund av att de yngre flyttar till städerna. 2010-talets kraftiga befolkningsökning, där immigrationen var en starkt pådrivande faktor, avmattas en aning och återgår till en mer historisk nivå. Samtidigt fortsätter invandringen att vara högre än utvandringen.
BNP väntas öka mellan 2018 och 2030, från 4 800 miljarder till närmare 6 000 miljarder SEK. 2030 jobbar allt färre svenskar inom varuproduktion och allt fler i tjänstenäringar, exempelvis kopplat till välfärd, omsorg och tjänsteförmedling. Utbildningsnivån kommer att ha stigit, och antalet välutbildade ökar mest där jobben finns, det vill säga i storstäder och större städer.
2030 har den privata konsumtionen ökat men förändrats. Låga räntor fortsätter hålla våra boendekostnader nere och vi kan lägga pengar på annat. Prylsuget håller i sig och vi köper allt fler sällanköpsvaror och olika tjänster. Konsumtionen har ökat mest i de större städerna och storstadsregionerna där köpkraften finns. Vår konsumtion inom dagligvaruhandeln väntas minska från 16,9 procent 2018 till 13,9 procent år 2030. Samtidigt lägger vi mer pengar på upplevelser och restaurangbesök, och närmar oss därmed ännu mer konsumtionsmönstren i andra europeiska länder och USA.
Vårt resande ser ut ungefär som idag. Kollektivtrafiken ökar något, speciellt i större städer och storstäder. Elektrifieringen av fordonsflottan fortsätter men de självkörande personbilarna har inte tagit över än.
Rapporten, som ger dagligvarubranschen och övrigt svenskt näringsliv värdefulla insikter för att möta framtiden, har tagits fram av WSP på uppdrag av branschorganisationerna DLF och Svensk Dagligvaruhandel. WSP ansvarar för statistikinsamling från myndigheters, institutioners och företags prognoser och modeller, kvalitetssäkring av data samt analys.
De svenska hushållen handlar i snitt 2,75 gånger per vecka och en typisk matkasse kostar 256 kronor. ICA Maxi är den butikskedja som flest hushåll (64%) handlade hos under 2018. På andra respektive tredje plats kom Willys (62%) och ICA Supermarket (59%). Det framgår av DLFs undersökning Hushållens dagligvaruinköp 2018, (”KPI-rapporten”) som tagits fram i samarbete med undersökningsföretaget GfK.
Hos Citygross spenderar hushållen mest pengar per inköpstillfälle, i snitt 388 kronor, följt av ICA Maxi med 383 kronor. Hushållen handlar däremot inte så ofta hos Citygross, i snitt 13 gånger per år, vilket kan jämföras med ICA Supermarket som toppar med 30 besök per hushåll och år.
Basvaror som bröd, mejeriprodukter och frukt & grönt i topp
Bröd (97%), matfett (97%) och frukt & grönt (94%) handlar nästan alla hushåll. Frukt & grönt är den kategori som handlas oftast, 75 gånger per år, följt av mjölk (49 ggr) och bröd (40 ggr).
Fler hushåll köpte iskaffe och alkoholfri öl
Produktkategorin iskaffe/isté hade den största tillväxten (+41%) under 2018 i fråga om hur många hushåll som handlade från kategorin. På andra respektive tredje plats kommer alkoholfri öl (+39%) och kylda vegetariska produkter (+34%). De produktkategorier som tappade flest köpare i fjol är chokladrullar (-41%), nougat (-17%) och marsipan (-12%).
Sportdryck handlas allt oftare
Tittar man på hur ofta hushållen köpte från en viss produktkategori under året stod sportdryck (+41%) för den absolut starkaste tillväxten.
Undersökningen bjuder på många fler intressanta fakta med utgångspunkt i de svenska hushållens inköpsvanor av 150 produktkategorier i 12 butikskedjor.
