KKV har granskat dagligvarubranschen vid flera tillfällen tidigare och kommit till slutsatsen att den i det stora hela fungerar bra. Vad och vilka aktörer kommer ni att granska denna gång?
Svar: Konkurrensverket kommer att göra en bred genom­lysning av livsmedelskedjan. Visst fokus kommer att ligga på dagligvaru­handelns grossister, men även andra delar av livsmedelskedjan kommer att granskas.

En kund (köpare) kräver lägre pris för en eller flera produkter i en viss kategori. Om leverantören inte möter kundens krav hotas man med avlistning av hela eller delar av sitt sortiment, dvs inte enbart för den specifika produkten som diskuteras. Är detta att betrakta som en kommersiell repressalie?
Svar: Konkurrensverket har ännu inte haft någon utredning där vi har kunnat ge vägledning exakt om hur förbudet om kommersiella repressalier ska tolkas. Så man skulle behöva titta på detta i ett enskilt fall (dvs. utreda frågan). Om en leverantör tillvaratar sin avtalsenliga eller juridiska rättighet och möts av ett svar av repressiv (straffande) karaktär så är det något som indikerar att det skulle kunna utgöra en kommersiell repressalie i UTP-lagens mening.

Vi har noterat att ni fått in en anmälan från en privat­person om olovligt prissamarbete inom ICA. Är det något som Konkurrensverket kommer att gå vidare med? Om det förekommer olovlig prisstyrning kan det skapa en otillbörlig prissättning mellan våra märkesvaror och grossistens EMV.
Svar: Det stämmer att Konkurrensverket har fått in en anmälan som rör ett eventuellt prissamarbete mellan Ica-handlare. I nuläget håller Konkurrensverket på att analysera anmälan och det går just nu inte att svara på frågan om Konkurrensverket kommer att prioritera en fördjupad utredning eller inte.

Det finns två typer av inköpsallianser – dels de traditionella som köper och säljer vidare produkter samt de som enbart agerar som någon form av ”gatekeeper” på uppdrag av flera kedjor. Omfattas de senare av UTP-lagstiftningen och/eller annan konkurrensrättslig lagstiftning som t ex horisontella riktlinjer?
Svar: Alla typer av inköpsallianser omfattas av konkurrenslagen (dvs. konkurrensrättslig lagstiftning). I och med att det är fråga om samarbete mellan företag som är verksamma i samma led är det naturligt att pröva det som ett horisontellt samarbete och då beakta bl.a. de horisontella riktlinjerna som håller på att uppdateras. Vad gäller den senare typen av inköpsallianser, ”gate-keepers” så är det inte klarlagt om och i vilken omfattning de omfattas av UTP-lagen. Detta är något som Konkurrens­verket kommer att behöva återkomma till inom ramen för tillsynen.

När det gäller inköps­allianser som enbart agerar som ”gatekeeper” anser vi att det kan ifrågasättas vilka motprestationer leverantören får särskilt i ljuset av förbudet i LOH om att inte kräva betalning av leverantören för sådant som inte är kopplat till försäljning?
Svar: Inom ramen för en utredning som innefattar inköps­allianser som agerar som ”gatekeepers” skulle det vara naturligt att utreda vilken, om någon, koppling inköpsalliansens avgifter har till leverantörens försäljning.

En leverantör använder sig av sin avtalsmässiga rätt att säga upp ett avtal med en inköpsallians som agerar som ”gatekeeper” för att undvika att behöva ”betala dubbelt” – man anser sig redan betala till kedjan nationellt. Enligt leverantören har detta lett till repressalier från den nationella kedjan genom avlistning av ett stort antal produkter. Hur ser ni på en sådan avlistning, med beaktande av dels förbudet mot bestraffning av leverantörer som utnyttjar sin avtalsenliga rätt i UTP-lagen och dels EU Kommissionens utkast till nya horisontella riktlinjer?
Svar: Utifrån UTP-lagen skulle det vara intressant att utreda om den aktuella avlistningen utgör en kommersiell repressalie. Om en leverantör tillvaratar sin avtalsenliga rättighet och möts av ett svar av repressiv (straffande) karaktär är det något som indikerar att det skulle kunna utgöra en kommersiell repressalie i UTP-lagens mening. När det gäller hur man ser på en avlistning ur ett konkurrensrättslig perspektiv (inkl. förhållandet till horisontella riktlinjer) är det inte något som Konkurrensverket utrett. AIM har dock sammanställt europeisk praxis för hur konkurrensrätten ser på inköpsallianser. Detta kan vara av intresse för den som är mer intresserad av den konkurrensrättsliga vinkeln.

En av våra stora kunder har önskemål om att vi ska gå över till en samlingsfaktura med 30 dagars betaltid. Förslaget motiveras med att effektivisera faktureringen. Idag fakturerar vi kunden flera gånger i veckan eller t o m varje dag. Förslaget innebär att vi i värsta fall måste vänta på betalning i 30+30 dagar. I en tid med högre räntor innebär detta kostnader flyttas från kunden till oss.
– Utgår UTP-regelverket från att fakturering sker i samband med leverans?
– Skulle detta fall vara att anse som en betaltid längre än 30 dagar?
– Har KKV fått in något ärende i denna fråga?
Svar: I 6 § UTP-lagen öppnas det upp för samlingsfakturering under en leveransperiod för regelbundna (återkommande) leveranser. En leveransperiod kan vara upp till 30 dagar och betaltiden får vara upp till 30 dagar från leveransperiodens slut. Detta innebär att det kan bli aktuell med en betalning 60 dagar efter första leverans i en leveransperiod. När man tittar i motiven till lagen (de så kallade förarbetena) ser man att lagstiftaren bland annat har mejerinäringen (med mjölk­leveranser flera gånger i veckan) för ögonen och modellen med leveransperioder motiveras utifrån effektivitetsskäl.

UTP-lagen utgår ifrån olika sätt att fastställa beloppet att betala. Ett sådant sätt är fakturering. Ett annat är att köparen bestämmer priset genom avräkning (vanligt i de fall leverantören är lantbrukare). I de fall 6 § UTP-lagen används (dvs. då det rör sig om regelbundna leveranser) utgår man från (1) dagen då leveransperioden löper eller (2) dagen beloppet för betalning fastställs (t.ex. genom faktura) om det sker efter att leveransperioden löpt ut, för att beräkna betalningsperioden om 30 dagar.

Konkurrensverket har inte haft något ärende där dagligvaru­handeln använder sig av leveransperioder, däremot har det förekommit i flera ärenden som rör inköp från lantbrukare.

Avslutningsvis ska det nämnas att detta är vad UTP-lagen säger. Finns ett avtal som säger annat, t.ex. att fakturering ska ske på veckobasis, så är det det avtalet som gäller. Detta gäller så länge avtalet inte ger mer generösa köparvillkor än vad UTP-lagen tillåter.

Vad behöver Konkurrensverket för information för att kunna öppna ett UTP ärende gällande inköpsallianser. Hur kan man säkerställa att man inte drabbas av repressalier, även i ett längre perspektiv?
Svar: Får Konkurrensverket in en anmälan som har substans kommer ett ärende att öppnas. En sådan anmälan kan vara anonym (flera ärenden har startats utifrån anonyma anmälningar). Full anonymitet i ett längre perspektiv i praktiken bygger dock på att köparen inte kan räkna ut (t.ex. utifrån uppgifterna i anmälan) vem som lämnat in anmälan till Konkurrensverket. Vill ni anmäla så föreslår vi att ni kontaktar oss via telefon så kan vi diskutera frågan därifrån.